lifeofmimmi.blogg.se

En tjej på 22 år som bloggar om sitt liv. Satsar stenhårt på träningen, skolan , livet i sig och det är alltid full fart! Just sit back and relax.

but why do these tears come at night.

Allmänt Permalink1
Det var ett tag sen jag skrev. Har inte riktigt funnit tiden för bloggen och inspirationen för den har tyvärr varit låg. Nu är det endast några veckor kvar tills min praktik sätter igång, som jag längtar! It's gonna be fab! Har sista rycket på den sista kursen innan jag beger mig på nya spännande äventyr.  
Sitter just nu och kollar runt på youtube, vilket är min nya favvosyssla när jag inte har någonting annat att göra. 
Jag är lycklig, så lycklig. Finns så mycket som jag är tacksam för i livet. Min underbara famillj, min fantastiska sambo och massa fina vänner. Har alltid haft lätt tänka positivt för att få det jobbet jag vill ha till exempel, hitta bra och genuina vänner och har även lyckats bra med mycket av det jag vill göra. Tror mycket på att man skapar sin egen lycka så jag försöker alltid tänka positivt. Positiva tankar drar till sig positiva saker/händelser/människor. Allt har sin mening tror jag samtidigt på , hm hur går det ihop fröken? Jaja strunt samma, det tar vi en annan gång. Någonting däremot som hela tiden ligger och gror mer eller mindre är hålet i mitt hjärta som alltid kommer kännas av. Blir den känslan aldrig bättre? Läker inte tiden ens sår? Detta sår som skapades för snart 11 år sedan har jag i många år försökt trycka ifrån mig men den dyker upp vid mångamånga tillfällen. Just idag är ett sådant tillfälle då jag går tillbaka i arkivet. En dag som denna då jag tror jag faktiskt gör det med flit. Just datum och år är något som är extra känsligt för mig både när det kommer till när en viss film kom ut eller vilket år en viss låt spelades som mest. Just idag går jag igenom en massa musikvideos från slutet av 90-talet på youtube. Den tiden då du faktiskt fanns. En tid jag kommer minnas med glädje. En tid som aldrig mer kommer tillbaka förutom i mina minnen. Minnena är klara och det gör så ont att du inte är här med mig och mina nära när vi behöver dig som mest. Mina fantastiska systrar som idag har egna underbara familjer. De är så starka, vackra och duktiga. Med deras värme ger dem mig mycket inspiration att se ljust på min framtid. Kan bara tänka mig hur även de skulle behöva dig i deras händelsefulla liv. Jag tror du är stolt över oss alla men jag kan inte nog säga hur mycket vi önskar att du var här hos oss. Hålet kommer alltid att va tomt. Det går inte att fylla det. När slutar det någonsin göra ont? 

preventivmedel

Allmänt Permalink0
Känsligt ämne det här, vad tycker ni om det? Det finns många olika åsikter och varför jag tar upp det här är för att jag själv har ifrågasatt hur just mina har påverkat mig och hur jag ska gå tillväga härefter. Jag anser inte att det finns något rätt eller fel så detta inlägg handlar inte om det utan om att jag såg en artikel som precis som jag har tänkt förmedlar mer hur och vilka saker vi alla inte blivit informerade om. Gå gärna in och läs! Är otroligt intressant tycker jag. För vissa behövs det pga magsmärtor med mera och för vissa går det inte alls att ta några över huvudtaget. Jag själv har ätit p-piller sen jag var i princip 16/17 år någon gång där. Så alltså i ungefär 5 år har jag tagit och testat hur många olika p-piller som helst utan att någonting känts hundra. Vissa har gått bra i stunder och vissa mådde jag så dåligt av att jag fick byta tillbaka. Nu kan jag faktiskt dra paraleller(?) i just vissa tillfällen där jag faktiskt inte varit mig själv till hundra procent. Vissa ger en otroligt ont i huvudet, irritationer i hela kroppen, viktuppgång, större bröst etc. Just de större brösten har i många fall fått mig att stanna kvar vid vissa. Helt ärligt. Men när man ställer större bröst gentemot humörsvängningar, blodproppar samt viktuppgång utifrån mer vätska så tycker jag inte riktigt att det passar mig. Det där är så olika. Just de jag slutat äta nu äter flera i min kompis och familjekrets och för just dem passar det utmärkt. Det jag ville säga med detta inlägg är inte att tracka ner folk som äter eller folk som inte äter men mer att jag tyckte denna artikel ger oss lite mer information då inte alla ungdomsmottagningar resepktive gynekologer gör det. En jag gick till va så sjukt dålig att jag intr vill gå till henne längre. Det känns lite som att de vill man ska äta trots man mår dåligt,  den känslan fick jag så nu måste jag hitta en ny. Tyckte artikeln var otroligt inspirerande!

Ps. Jag har slutat med piller men inte för att bli gravid om ni tror det! Utan just för att jag pallar inte må dåligt längre så vi får se hur och vilka alternativ jag (och min sambo) får ta till framöver. PUSS



 

The healthy road

Allmänt Permalink1
Ska försöka fortsätta min berättelse om min hälsoresa tänkte jag. Det var när jag och min sambo träffade en PT från Australien nu i Juni som vändningen kom. Vi träffade honom mest på "skoj" skulle jag nog säga men vi båda hade olika slags mål för oss själva. Träning har alltid varit viktigt för oss och vi har alltid försökt få till rätt så många pass i veckan. Det jag däremot hade märkt med min kropp var att jag trots hård träning och en god hälsa ändå inte uppnådde mina mål jag hade. Det var som att min kropp tog tvärstopp mitt i allt. Trots hård träning som kunde vara mellan 4-6 gånger per vecka (!) för min del så kom ändå uppsvällda magen fram, trötta leder och även några celluliter dök upp på låret. Detta är någonting jag vet både mindre och något större kroppar kan få så det har inte riktigt att göra med fettprocenten man har men ändå dök allt detta upp. Varför är frågan? Jag tränade ju hårt och ansåg att jag åt väldigt bra? Jag fick mina svar till slut av PT:n. När vi kom dit så mätte han alla våra värden i kroppen såsom fettprocent respektive hur mycket kroppen bestod av muskler etc. Vi fick mäta och väga oss. Båda har olika siffror men vi båda har ett lagom BMI men ändå ville vi mestadels få ut mer av träningen samt tona kroppen. Jag ville ha svar vad jag gjorde för fel och hur jag skulle åtgärda detta. Det visade sig att jag endast (?) hade något kg i fett jag kunde gå ner för att få ut rätt lagom toning i kroppen men att jag däremot hade nästan 6 kg vätska i kroppen som bara fanns där. Vi fick svara på lite frågor angående hur livsstilen ser ut och hur detta kunde ha uppstått. Efter mycket konsultation så har jag fått fram att mycket av orsakerna till mina problem i kroppen beror på 4 stora områden som jag bör se över. Dessa är: Stress, Hudvård, Sömn och kosten. Då jag har bra produkter för min hud så kan det i mitt fall bero mer på att jag har olika sömnrutiner samt att jag kan äta väldigt nyttigt i veckan men sedan ha vissa dagar när jag svullar istället. Såklart man ska unna sig men när jag tänker efter så går jag verkligen all in när jag väl ska unna mig. Någonting jag gör hela tiden är att stressa. Han kunde räkna ut hur länge denna vätska har "funnits" i mig och det kan gå tillbaka 8 år sedan. Hmm någon som kan koppla vad som hände för 8-10 år sedan? Då slog det mig. Min kropp har tagit skada av all hetsätning respektive "bantning" i den åldern och att min mamma gick bort. Allt detta har min kropp alltså bara tagit skada av och fortsatt stressa vilket gör att celltillverkningen i kroppen hela tiden påskyndar samt skapar nya tätt tätt. Så svårt att skriva ner i ord men om ni googlar på hur exempelvis celluliter uppstår så kan ni se lite vad jag menar. Detta gör kortfattat alltså att det uppstår gropar i underhuden och där fick jag mitt svar på det. Hur ska jag nu göra när jag vet hur mina rutiner har sett ut och vad som har gjort att mina resultat bara har stått still? Det ska jag berätta i nästa inlägg då detta blir sååå långt haha. Hoppas de är okej läsning! 
Till top